och nu är min förföljare och en annan inte riktigt överens om det är socialen (förordas av förföljaren) eller socialstyrelsen (Lasse fattade lite fel) som jag måste rapporteras till.
Jag passade raskt på att fråga min son om han lider och om jag ska ringa soc, men han sa att det inte behövs. Sedan sa han något om julklappar men då stängde jag öronen.
Till socialstyrelsen kan man rapportera farliga läkare.
Tur.
14 kommentarer:
Ja jisses vilken storm du dragit igång! Ganska spännande faktiskt. Och väldigt fascinerande att folk slänger ur sig kommentarer utan att veta vad de pratar om.
Håller med:)
Kram
Men jösses vilka bekymmer en del kan ha... och över saker som de inte vet ett skit om.
Jag har haft samma strunt efter mig det här året med en massa konstigheter, man undrar varför,(nä nu ljuger jag... vet ju varför ;-))
Varma kramen ♥
Strunt var rätta ordet Marie.
Kram!
Skojar du?! Du tar väl inte åt dig, hoppas jag.
Saknar dig lite inne hos mig... ;)
Skojar inte,
jag ska genast hälsa på hos dig Anna!
Nu har jag hittat artikeln och dess kommentarer. Jag är helt fascinerad. Lite besviken är jag också. Kanske finns det en sorg under min fascination när jag tänker efter för nu när jag skriver här inne hos dej så märker jag en ledsenhet i mej själv.
Hur kan människor vara så trångsynt, så ogenerösa, så högljudda trots sin okunnighet. Ödmjukhet, kärleksfullhet, omtanke. Var finns den?
Om jag var du känner jag att jag skulle behöva några rejäla tankeloopar för att få koll på mitt känsloliv.
Usch, jag märker att jag är riktigt påverkad av att ha läst det för stavfelen blev många i min kommentar.
Har nú läst artikeln och ALLA!!!! kommentarer, hade gjort mig ledsen om det varit min bok. MEN samtidigt har ju inte hälften av de som skrivit ett hum om ordet medberoende och vad det gör med oss människor. SÅ samtidigt blev jag full i skratt av alla okunniga kommentarer från alla som var arga... tänk vad den bok kan engagera även de som inte vill läsa just den boken, enligt kommentarerna där. Men de har fått upp ögonen för boken och dig ÅSA, hejar på dig.
kramkram
Det finns en "regel" i svenska samhället "lämna när personen du funnit inte uppfyller dina krav - och absolut om den varit otrogen!" Det är i stort sett samma jargong "dum i huvudet som stannar!"
Jag tror i det finns en räddsla för att själv vara/bli drabbad och rädslan för att själv vara den som är "dum i huvudet" där "alla" får se hur dum/kuvad jag är.
Därför tror jag finns inga nyanser - allt är svart eller vitt, gott eller ont.
Det är väldigt lätt att slänga ur sig saker man inget vet något om (eller bara väldigt lite och ofta så mycket man bara vill veta).
Jag hoppas bara att jag inte gör samma sak - fast i andra sammanhang.
Önskar en fin dag (6.20)
Sanna
Tack för ert stöd som betyder oändligt mycket mer än elaka kommentarer:)
Nej, jag tar inte åt mig men tycker att det är trist när kommentarerna mer fokuserar på mitt yrke och eventuella kvalifikationer än på ämnet i artikeln.
Hade varit roligt med ett samtal med läsarna om medberoende, men det är inte så det funkar i sådana här kommentarsfält har jag insett.
De mailen och samtalen har jag fått privat och de är allt annat än elaka.
Kram Åsa
Och jag såg nu att kommentaren som började med:
"Finns det barn med??! Då får man hoppas att soc ser det här och tar sitt ansvar" är bortplockad.
Kram Åsa
Åsa, jag tycker du är skitbra och modig som har skrivit den här boken. Den gör säkert gott för många andra och det ska du vara stolt över. Världen är full av elaka, avundsjuka människor och dem finns överallt. U go girl. KRAM
Tack Malin!!
Kram åsa
Skicka en kommentar