drar till stan idag för att bli coachad.
Dagens problem:
Varje gång jag tar turen till city tänker jag att den här gången ska jag åka tunnelbana, men av någon anledning blir det aldrig så.
Idag har jag lite tid över för att ta ett varv på stan, vilket normalt sett sällan lockar mig. Å andra sidan kan det vara kul att titta in i lite skyltfönster, fika och samtidigt fånstirra på människor.
Bestämmer jag mig för ett varv på stan blir det tuben, annars bilen.
Bil - tunnebana - bil - tunnelbana...?
Om ni tycker att mitt problem är pyttigt så har ni helt rätt.
Jag måste säga att det känns rätt skönt; fram för fler små problem.
När man har stora får de mindre ingen plats.
3 kommentarer:
Verkligen, haha! Små problem borde vara standard (och stora problem ostandard).
Å andra sidan måste jag säga att de stora problem som drabbat mig har fått stor betydelse för mitt liv efteråt. Då när man kommit ur dem och ser saker och ting med nya ögon.
Håller med;) fram för fler SMÅ problem och bort med de stora tunga. Men efter en väldigt jobbig vinter så ser jag ljuset och efter detta som hänt tror jag andra saker kommer att verka små i jämförelse. Börjar få distans äntligen.... Tack än en gång för din bok! ;)
Kram Adela
Nilla; precis så är det... efteråt:)
Adela; tack och heja småproblemen.
Kram Åsa
Skicka en kommentar