måndag 13 maj 2013

Min älskling krockade med sin motorcykel idag.

Tack och lov gick det bra, men blessyrer och obehagliga skrapsår blir det ju när man faller i gatan. Han haltar förfärligt och har fått låna en krycka som jag för säkerhets skull har i bilen sedan fem år (fråga inte.)
Så istället för att blogga och påminna er om The newsroom, har jag försökt bidra med det jag kan som lite skjuts, kramar och sällskap i väntan på bärgare.

Har precis kommit hem och ska se avsnittet på SvtPlay.
Jag har för mig att det här var riktigt bra.

13 kommentarer:

HOUSE of ADELA sa...

Men fy, vilken tur att det gick så bra i alla fall!
Kramar och sällskap är bra, det betyder mycket:)
Skrattar lite när jag läser om din misse och ditt dåliga samvete där...känner igen mig i det ibland:)

Kram
A

tigerliljan sa...

Men en så förfärlig rubrik. Och så väl att det kunde varit värre - omtanke till er!

Kati sa...

Neeej! :o Tur att det gick förhållandevis bra iaf. Skicka kryapådighälsningar från mig!

Ebba Range sa...

Men, MEN - det är glädjande att det gick bra ändå. Det är ett otyg det där med att åka båge - hälsa och säg det till N!

Annika Estassy Lovén sa...

Aj! Stackars N. Tur att det inte blev värre.

Andra intryck sa...

Obehagligt! Tur att det gick bra! Och att du har en krycka i bilen ;)

Sus sa...

Åh fy vad otäckt! Min tremänning krockade med sin för en herran massa år sedan. Han sitter hjärnskadad i rullstol sedan dess.

En annan vän omkom.

Jag tycker inte om motorcyklar.

Agneta sa...

Tur att det gick bra!

Åsa Hellberg sa...

Ja, tack och lov gick det bra.

Spader Madame sa...

Otäckt! Tur att det gick så bra ändå, även om ont alltid är trist.

Singelmamman sa...

Fy! Men skönt att det gick hyfsat bra.

Åsa Hellberg sa...

Ja, och idag verkar det göra riktigt, riktigt ont.

Åsa Hellberg sa...

Ja, jätteskönt.