Jag fick frågor på mina frågor igår.

(Klicka på namnen för att komma till de eminenta bloggarna ... när du har läst de braiga frågorna.)

Agneta:
När du redigerar, får du skriva om mycket då? Och många gånger? Eller är texten ganska bra redan från början?

Jag har inte skrivit om så mycket själv innan jag skickat iväg det till förlag/redaktör, jag försöker sätta så mycket som möjligt redan från början, men därefter är det förstås en hel del. 
Det är den där utifrån blicken som behövs eftersom det är omöjligt att se inifrån.

Jag tror att jag behöver stryka förhållandevis lite (mer än ord här och där), i Sonjas hemlighet fick jag däremot lägga till två kapitel.

Texten har jag jobbat mycket med för att få den så flytande som möjligt, jag vill helst inte att den ska inte märkas alls, och det var oerhört svårt i Sonjas sista vilja eftersom jag inte riktigt förstod hur omständligt jag skrev (det fick min redaktör tala om för mig.)
När jag fattade det blev det betydligt enklare.

Simona skrev ett lysande inlägg om redigering häromdagen, klicka här.

Kati:
Har du någon gång skrivit in dig själv som en karaktär i någon av sonja-böckerna? (då menar jag mest personlighetsmässigt, baserat en karaktär på dig själv)

Nej, men alla mina karaktärer jag drag av mig och har fått många av mina egna erfarenheter. Vilka säger jag inte, mer än det jag säger i tacket på sista sidan: jag har alltid varit/är ensamstående mamma som Maggan, jag har varit flygvärdinna som Susanne och rädd för kärlek som Rebecka.

Andra intryck:

Skriver du synopsis, har du några formuleringar och dialoger klara eller börjar du bara skriva utifrån en idé?

Jag skulle säga att jag börjar utifrån en karaktär. Men det är inte något kosmiskt som kommer till mig och som jag måste skriva ned (här himlar jag med ögonen eftersom det är trams för mig.) 
Jag bestämmer mig helt enkelt för att jag VILL skriva och så gör jag det.
I Sonjas sista vilja såg jag framför mig att två kvinnor gick i en tredje - död - väninnas fotspår. I London. 
I det korta första kapitlet lät jag Sonja dö och sedan rullade det på. 

I Sonjas hemlighet såg jag en man på ett hotellrum, och därifrån var den historien igång. Där hade jag dock ett tema, hemligheter, eftersom jag hade planterat det redan i första bokens sista kapitel. Vilka hemligheter hade jag inte en aning om när jag började.

Jag vet ingenting om varken berättelsen eller karaktärerna när jag börjar skriva, allt kommer under tiden. Inget synops alltså, däremot antecknar jag mycket under tiden för att komma ihåg trådar och karaktärer. Jag har också - efter ungefär en tredjedel - rätt klart för mig hur slutet ska se ut.
Jag försöker så lite som möjligt att gå tillbaka och läsa. Jag vill själv bli överraskad när jag är klar. 
Det är egentligen mitt enda mål när jag skriver, att till sist få läsa och förhoppningsvis bli förvånad över hur enastående bra det är:) 

Fler frågor och svar kommer i eftermiddag.
Nu manus och här är dagens härliga skrivstuga.