Jag har gått igenom min förläggares anteckningar,

och i morgon börjar jag jobba på Sara.
Som vanligt håller jag med om det mesta, men inte allt. Det mesta kommer att lösa sig under vägen även om det just nu känns som om jag nog behöver april också.
Mycket saknas, annat ska ändras och vissa delar flyttas.

Det ska bli otroligt roligt att börja skriva igen efter den här ledigheten. Jag har inte överhuvudtaget tittat åt manuset sedan jag skickade det till förlaget i mitten av december och den energi jag var tömd på då, efter att både redigerat En liten värld och skrivit på Sara och flyttat ett par gånger, är i stora delar tillbaka.

Idag har jag tagit min sjätte dos av östrogen och svettas fortfarande, men inte lika länge och inte lika mycket.
Frossan är helt borta.
Fortsätter det så behöver inte flygresan på lördag bli så jobbig som jag tror att den hade blivit annars och jag kan kanske äntligen börja sova så bra att all energi stannar kvar.

"Det är helt galet dåligt väder på Kanarieöarna", hävdar min bästis som är där var och varannan vecka.
Det gör inte oss så mycket. Nisse har jobbat och bott där i flera år - hans pappa bodde där - och jag längtar efter att se mina gamla favvisplatser från slutet av 80-talet när jag jobbade som flygvärdinna.

Så blir det dåligt väder hyr vi en bil. Och läser, äter och promenerar.
Och pratar.
Det kommer att bli finfint hur det än blir.