söndag 25 april 2010

Sköna Söndag

Jag tänker chocka kroppen med en promenad i fina vädret innan jag tar tag i bestyren. En mycket bra idé måste jag säga.
Tror jag i alla fall innan jag har klivit iväg.
Tyvärr tycker jag inte om att gå, i alla fall inte på promenad.
Jag vill i så fall ha ett mål att gå mot, och idag vet jag faktiskt vilket varv jag ska ta.

Inga planlösa vandringar här inte.

Hur har du det med promenerandet? Kan du spankulera runt utan att veta vart du är på väg?

7 kommentarer:

Maj Korner sa...

Jadå, jag kan gå planlöst. Det enda jag ibland tänker på är att det inte ska bli för långt att gå hem, eller att det finns något annat sätt att ta sig hem, om jag blir för trött.

Däremot tycker jag det är tråkigt att promenera. Jättetråkigt. Tyvärr.

Åsa Hellberg sa...

Håller med. Jättetråkigt!

Anonym sa...

Jag måste sätta upp delmål hela tiden när jag promenerar. Jag ska gå dit - så när jag är där får jag säga till mig ett nytt ställe att gå till osv. Annars känns det så tråkigt att bara gå.
Jag gillar att promenera men inte utan mål - kanske för att hela mitt liv varit mållöst hittills? ;)
Sanna

Åsa Hellberg sa...

Sanna, haha, kanske det:)

nillas liv på pinnen sa...

Absolut!
Det känns som att det är det jag gör hela tiden.

Anneli Stålberg sa...

Jag vill ha en utstakad väg som jag går varje dag. Då kan tankarna flyga fritt och jag behöver inte tänka på hur jag ska gå.

Kram!

Åsa Hellberg sa...

Nilla; bildligt eller bokstavligt:)

Anneli; blir du uttråkad kan du alltid gå åt andra hållet; tips från en av mina klienter som såg allt på ett nytt sätt:)

Kram Åsa