är det rätt tydligt när Diffe är på besök.
Vi känner ofta igen rastlösheten, stingsligheten, självömkan, orden, sticken, föraktet och den tomma blicken.
Det spelar sällan någon roll att vi vet det, eftersom en aktiv missbrukare oftast är totalt omedveten om sin uppladdning innan ett utagerande och inte vill att vi påpekar att vi märker att någonting är på gång.
Diffes uppladdning brukar vi ofta göra om till vårt problem och på ett eller annat sätt agerar vi eftersom Diffe triggar oss.
Många försöker vända missbrukarens humör, andra blir som mammor, en tredje pratar och pratar och pratar för döva öron.
Jag har gjort alltihop.
Diffes närvaro gjorde mig till en fiolsträng och den enda strategi jag kände till var att försöka förändra min partner.
Att gå därifrån, eller att be honom göra det, var inget alternativ.
Jag visste ju precis vad han skulle göra då.
Det tog ett tag att förstå att det gjorde han ändå, det där som jag gjorde allt för att avstyra.
Det tog lika lång tid att förstå att det var Diffe som hade varit där.
Skillnaden mellan den underbare Jonas och Diffe (jag valde till sist att separera de två) blev - allt eftersom mitt eget medberoende avtog - tydligare och tydligare, och jag kunde till sist säga nej tack till Diffe men ja tack till Jonas.
Diffe blev förstås skitförbannad när jag inte orkade lyssna.
Jag förstod inte, jag var svart eller vit, jag kunde dra åt... (inte fanders).
Jag undrar ibland hur det hade gått för mitt barn (och mig) om vi hade bott tillsammans och jag är idag djupt tacksam att vi inte gjorde det eftersom mitt medberoende (och hans beroende) på många sätt var så extremt.
Med den distans vi hade kunde vi bibehålla en ömsesidig respekt.
Diffe var oftast verksam på annat håll och det var Jonas som umgicks med mig.
7 kommentarer:
Tänker han Diffe har haft en slitsam helg ;-)
Kramar från Pennelina
Ja, fullt upp troligtvis...:)
Jag känner igen mig, verkligen, i det du skriver. Nu är inte min man tillfriknad än, som du vet. Men uppdelningen i två personer är så uppenbar och jag är också tacksam att vi är särbo eftersom jag också slipper umgås med den andre personen. Och det är extra kompicerat att ha barn omkring sig när förhållandet är dysfunktionellt. Så jag förstår att det underlättat för er att ni inte bodde ihop under den svåraste perioden.Hoppas din midsommar varit fin!
Kram faith
Eftersom jag sitter med facit i hand på hur det är att uppleva Diffe i en samboförhållande så tänkte jag tänka lite högt kring detta...
Jag tror att det på många sätt faktiskt är svårare att särskilja Diffe/icke Diffe åt när man inte lika tydligt har sitt eget rum. Inte minst när man har små barn och saknar möjlighet att värna den egna integriteten på samma sätt som då barnen är större.
Åtminstone är det det för mig. Jag tror även att mitt arbete med mig själv kommer att ta längre tid, just för att jag inte helt självklart kan sätta mig själv i första rummet.
Kan fortfarande då och då bli osäker på mig själv och mitt varande, och kan inte lika tydligt som du lyfter fram avgöra var vare sig hans Diffe eller mina egna Diffiga tankar slutar och den jag vill vara börjar.
En dålig dag på jobbet med dämpad sambo kan få mig att misstänka Diffedrag ...men samtidigt så måste det ju vara tillåtet att få vara lite off. Och där är jag fortfarande lite vilse, hoppas ju på att tids nog helt kunna lita på mig själv och på att jag är förmögen att lyssna in rätt frekvens...
Summan av kardemumman blir nog helt enkelt att jag tror att gråzonen är större för oss sambos, och att vi måste orka jobba vidare med oss själva och förhållandet även då vi drunknar i vardagsbestyr...
Kram
Tinto
Tinto; så är det nog.
I vårt fall har det dessutom handlat om två "sug", vilket väl kanske gör att stressen och rastlösheten blir extra tydlig.
En spetsig tunga och självömkan har också varit signaler på Diffes intåg i vår familj...
Kram Åsa
Tack Åsa för detta inlägg! Å vad jag känner igen mig i det du skriver just nu. Det har varit mkt bra flera veckor och så plötsligt har jag känt mig så missmodig senaste veckan. Å där, som från ingenstans, kommer jag på vad det beror på. Fiolsträngen är aktiverad! Diffe är aktiverad.
Jag läste din bok det första jag gjorde när allt uppdagades i slutet av förra året. Vi hade precis köpt vårt drömhus. Men jag flyttade till lgh ändå med min son (inte gemensam). Min son hade tagit mkt illa vid sig av att vakta på surfandet. Han visste någonstans hela tiden att något inte stod rätt till. Det var också han som avslöjade för mig vad som pågick.
Nu jobbar vi på relationen som särbos. Jag skulle aldrig klara det annars.
Kram till dig å alla andra! /W
Jaha, och i vårt hem har Diffe just gjort entré igen, för vilken gång i ordningen kan jag inte ens räkna till...... Hur länge orkar man egentligen?
Skicka en kommentar