söndag 3 oktober 2010

En sådan här film njuter jag bäst av solo,

allltså gjorde jag det idag.

Har ni läst boken Eat, pray, love (lyckan, kärleken och meningen med livet) kommer ni att känna igen er.
Den är lång, två timmar och tjugo minuter, men jag märkte inte av något kryp i kroppen; däremot kan man kanske göra det om man inte köper budskapet om att titta inåt och hitta sig själv, eftersom det är centralt i filmen (och än mer i boken).

Hellberg rekommenderar blir betyget innan jag tar tag i den helt ohollywoodska sysslan att tömma kattens kiss-och bajslåda.

4 kommentarer:

Sus sa...

Du slog huvudet på spiken hos mig idag. Jag är hemma =0)

Åsa Hellberg sa...

Härligt att höra, Sus!

nillas liv på pinnen sa...

Aha, det här var Julia Roberts-filmen? (Lite trög.)

nillas liv på pinnen sa...

Aha, det här var Julia Roberts-filmen? (Lite trög.)