fredag 20 september 2013

Det är såklart jättetrevligt att butikspersonal

noterar att man har kommit innanför dörrarna, men sedan börjar det numera ett hejande som är oerhört påfrestande.
På MQ är det värst. Igår fick jag vrida huvudet uppåt, för då stod en yngling på en stege och hojtade hej. Innan det hade jag hälsat på två andra som liksom inte låter en vara ifred, om ni förstår vad jag menar. De tar lovar runt en som om det skulle göra att en fattig författare helt plötsligt hivade fram ett guldkort.

Idag i en annan butik kände jag mig också överfallen.Två personal i butiken. Jag tvingades att hälsa på båda vid olika tillfälllen!

Så. Ska vi från och med nu bestämma att ni hälsar om jag söker ögonkontakt.
Gör jag inte det vill jag konstatera att varenda tröja är gjord i kliig ull, ifred. Utan hejsan, och "vad kan jag göra för dig idag." Hålla truten har jag lust att svara.

Är jag en förfärlig människa?
De är ju bara trevliga, säger sonen som inte alls är bekymrad över allt detta hejande.
Vad säger ni?

9 kommentarer:

Gunilla Byström sa...

Ha ha! Så härligt du tänker. Precis som jag. En härlig, lagom typ. I USA är stora famnen och tusen "How are you?" legio i butik, vilket gör att man först tycker det är jobbigt, men sen tycker är rätt okej ändå.
Bra mycket trevligare än de butiker där de undviker ögonkontakt. Vilket tidigare var vanligt i Sverige.
Men där de nu tydligen har gått "offensiv charmkurs".
Vilket dessvärre inte gör det så charmigt att gå i butik.
Man vill ju kolla ifreeed va!

Och lyssnar just nu på din bok om Sonjas sista vilja. Bra,serru!

Shamrock sa...

Helt rätt och det är väl att alla butikskedjor vill vara så amerikanska.

Åsa Hellberg sa...

Språkfålen; du har rätt i precis allt och kanske mest i lurarna :)

Shamrock; ja, eller så hela centrumet gått på kurs under sommaren.

Marina sa...

Jag håller med, men det är antagligen rätt svenskt (skandinaviskt?) att inte vilja ha hjälp förrän man frågar efter det! Jag vill gå omkring och kika själv tills jag ber om hjälp! Här blir man fullkomligen överfallen, och väldigt gärna plockas det fram alternativ i andra färger bara man rör vid ett plagg...men jag vill ju fundera i fred först!!

Agneta sa...

Håller fullständigt med!

Åsa Hellberg sa...

Marina; ja, precis!

Agneta; bra:)

Anonym sa...

Nja, jag tycker att det är trevligt och gillar att de frågar om jag vill ha hjälp. Man kan ju bara svara nejtack. Vissa vill att de hälsar och vissa vill inte - det är minsann inte så lätt att vara butiksbiträde alltid...(jag är alltså inte det).

Åsa Hellberg sa...

Jag håller med dig, och fy för att ha mig där när jag bara vill vara ifred. Men jag är nog snällare utåt än jag känner mig på insidan :)

Anonym sa...

Fast det är ju utsidan som syns! :-)//Maria