Det är knepigt

det där med att öppna nya dörrar.
Allra helst går vi in genom samma.
Visserligen med samma resultat, men vi vet trots allt vad som är bakom just den dörren.

Det finns alltid fler dörrar.
Alltid när det gäller hur vi ska förhålla oss till vad som sker.

Ändå väljer vi den dörren med den välbekanta slutsatsen, den som bekräftar det som vi redan tror oss veta. Den som säger att vi är iditoter, snarare än att öppna den som säger att "det" kanske inte var genomtänkt.
Det är skillnad på de dörrarna.
Den ena pratar om att jag är mina handlingar, den andra om att jag kanske inte tänkte rätt just då.

De dörrarna står alltid bredvid varandra och möjligheten att öppna den andra är lika stor som att öppna den som redan har blivit öppnad tusen gånger.

Men man gör som förstås som man vill med det där öppnandet.
Jag skulle behöva öppna dörr till ett välfyllt kylskåp just nu, men det är ingen större idé innan jag har handlat.
Alltså handlar jag först.
Öppnar jag den nu blir jag bara besviken.

Det måste man väl ändå säga är genomtänkt?