pratar (igen) med pressen och säger att han, när han knarkade och blev påkommen, förlorade allt.
Förlora allt är när familjen lämnar en, inte när uppdrag försvinner.
Med det bestämt kan vi gå vidare med den här fredagen.
Jag sov till nio. Förvisso vaken flera gånger under natten, men jag somnade om. Hurra för det.
Naturligtvis kommer det att göra underverk med mina skriverier, de som har haltat hela veckan.
Nya tag idag, och dagen till ära får ni en herrejoössesskrivstuga. Vill ni köpa den är den er för 100 miljoner.
Nu kör vi. Mot kaklet. Heja, Åsa, heja!
3 kommentarer:
Word!
Herrejösses.
Får väl hoppas på biblioteksersättningen om jag ska ha råd att köpa en sån där stor fruktskål.
Ja, då jobbar vi på.
Och hoppas att alla fattar att det är dumt att knarka.
Då förlorar man ju.
Håller helt med. Låter som en skruvad inställning. Reagerar på att det var värre att bli påkommen än att börja knarka...
Skicka en kommentar