Fake it till you make it.

Oerhört användbart för oss som verkligen vill förändra vår självkänsla och som tror att mental träning faktiskt kan ha en effekt.

Har vi svårt att sätta gränser är det superbra att göra det trots skakiga knän och dåligt samvete.
Agera som om du blir glad av komplimangen trots att du aldrig har hört nå´t så dumt som att du skulle vara fin.

Att leende säga Gomorron Darling till surputtan du ser i spegeln, trots att du allra helst skulle vilja ta bort den där spegeln för evigt, är också att fejka.
Men tro mig, hjärnan är lättlurad.
Om vi med vårt kroppsspåk (rätad rygg, leende mungipor) agerar som om vi redan vore där så är det betydligt lättare för knoppen att ställa om.

Varje tanke du har tänkt i hela ditt liv är skapad av dig och din kropp har hängt med varje gång. Vissa tankar är högaktuella - trots att de har hängt med i 20 år - medan andra verkligen har gjort sitt.

I min värld har alla självklankande tankar verkligen blivit omoderna.

Det nya är att prata snällt om sig själv och klappa sig på kinden.
Vips får vi in ett fysiskt minne av något som är bra: VI.