torsdag 20 januari 2011

Är det min tur?

Lite frysig redan när jag vaknade under mitt stora duntäcke och det händer att det betyder att det är någon form av förkylning på gång.
Det är verkligen helt rättvist i så fall eftersom det nästan var ett år sedan jag var snuvig senast.

Jag har haft tur under alla mina år som ensamstående.
Enda gången jag inte kunde se till att vi hade mat hemma var när jag hade opererat bort livmodern för exakt sex år sedan, men då var sonen tio och kunde sköta om det där utan problem.

Ibland, kanske till och med ofta, verkar kroppen samarbeta med knoppen och förstå att det inte är läge att bli sjuk.
Kanske är det därför många blir det under sin semester och vi ensamstående när våra barn är bättre rustade för att hjälpa till.

3 kommentarer:

Gafflan sa...

Japp, så är det!
Hoppas du kan ta det lugnt idag och inte har jättemånga klienter inbokade :D
Kram o krya på dig.

Ia sa...

Jag har precis avslutat Casanovas kvinna och vill bara säga tack för en underbar bok, även om den störde min nattsömn för jag var ju tvungen att läsa.
Du kom med så många aha-känslor och jag kommer att bära med mig boken länge, länge!

Ett tack också till mannen som gav sitt medgivande till Din berättelse!

Åsa Hellberg sa...

Gafflan; Tack, det är en lugn dag här idag:)

Ia; tusen, tusen tack!