Dessutom tryckte jag ned honom i soffan för att prata gamla minnen, självkänsla och hur det var i sexan-sjuan egentligen.
Som grädde på det moset serveras det pannakaka här idag och jag blev glad som på julafton när jag insåg att jag hade alla ingredienser hemma.
Inget tungt bärande. Gud, så skönt.
Och med tanke på tungt kunde det ju vara bra om jag tömde min väska emellanåt.
Å andra sidan bär jag runt på en herrans massa näsdukar och de väger ju inte så mycket.
Varför denna mängd vet jag inte.
Jag varken snorar eller gråter särskilt ofta.
Spännande att hitta kameran och min GPS och inse att de hänger på min axel varje dag. Hur tänker jag där?
5 kommentarer:
Oj, det var inte få näsdukar. :) Och så blev jag nyfiken på själva väskan. Letar nämligen själv en ny väska.
Ja! Så skönt att se att det finns fler som behöver en resväska med sig varje dag. Jo, jag har näsdukar och en miljon tuggummiförpackningar, kollegieblock A5, pennor, tidning och en massa annat krafs. Tror jag ska rensa ;D
Kram //Gafflan
Oj, vad städad väska. Ska genast lägga ut min...haha.
Skrattar. Tungt blir lättare nu då?
På tal om tungt bagage så har jag bränt mina klarröda dagböcker. Känns väldigt skönt och, framför allt, lätt i sinnet.
Skicka en kommentar