Rätta fel

Man kan inte stava förkyld förskyld och jag är glad när jag upptäcker en del av felen så att jag ändra på dem (och sedan låtsas som om jag har stavat rätt hela tiden.)
För hur det än är så är det inte så himla kul att erkänna att jag gör fel.
Det är dock en av de viktigaste delarna med att skaffa sig en god självkänsla, att se att jag inte är så himla perfekt.
Att det jag säger, gör och tänker inte alltid är det bästa.
MEN att jag är bra ändå.

För att duga (inför mig själv) behöver jag inte vara perfekt.
Hur jag behöver vara för att duga inför dig struntar jag faktiskt i.
Om du har åsikter om mitt dugande handlar de oftast om dig och dina egen oförmåga att tycka att du själv duger.

Jag tror personligen att vi oftast att vi bara förmår att se hos andra det som vi bär på själva och blir vi rädda, föraktfulla, överlägsna, avundsjuka eller förälskade, glada och varma så är det alltid oss själva det handlar om.
Kommer vi på vad en annan människa väcker i oss har vi kommit en bit mot självkännedom.
Och självkännedom ger självkänsla vare sig det är negativa eller positiva nyheter om oss själva.

När vi kan garva åt oss själva och berätta om de misstag vi gör har vi kommit väldigt långt.